...är en klyscha som är ganska nött men åh så sann. Jag roar mig med att läsa Katrin Zytomierskas blogg när Gustaf behagar sova en stund och de kommentarer som hon får på sina inlägg kan ju göra den mest luttrade mörkrädd. Visst, Katrin är en mycket kontroversiell figur i svensk media och jag kan hålla med om att hon har gjort en hel del övertramp. Skillnaden är att hon alltid finns där i strålkastarljuset och STÅR för det hon sagt. När man kommenterar en blogg kan man ju i de flesta fall välja att vara anonym, något som många utnjyttar för att spy ur sig både det ena och det andra. Man kan ju bara häpna över att människor tar av sin dyrbara fritid för att hata... tragiskt...

ja...det är alltså småbarnsmammans motsvarighet till kedjerökning. Så har vi haft det här idag. Blöja efter blöja har åkt på och av med högst någon timmes mellanrum. Nu hade jag precis satt på honom nya, rena kläder och satt honom i babysittern och vad är det första jag hör? Jo, ett ordentlig brak i de rena, vita byxorna... Idag gör han verkligen skäl för den här bodyn som hans snälla farmor köpt: