Oj, vad länge sedan det var jag bemödade mig skriva här på bloggen. Mycket har ju hänt sen sist och det har varken funnits tid eller energi till att göra några inlägg. Men nu ska här tas nya tag! Kanske inte för för att jag tror att någon egentligen läser det jag skriver utan mest för att få ett dokument över min lille sons första tid i livet.

Ja, det blev alltså en liten son, världens mest underbare lille Gustaf som nu sitter här på golvet i sin babysitter och "pratar" med nallen som hänger i bågen över honom. Den 3 mars, nästan tre veckor innan beräknad ankomst, bestämde han sig för att göra entré i världen. Jag återkommer senare under dagen med en lite mer utförlig förlossningsberättelse, men sammanfattningsvis kan jag väl säga att det var en enormt härftig upplevelse även om det inte riktig blev som jag hade tänkt mig.

De här första 11 veckorna med lille herrn har varit såklart varit fantastiska men också fyllda med sömnlösa nätter och mycket oro. Att jag skulle visa mig vara en sådan hönsmamma skulle jag aldrig i livet kunnatha föreställt mig. Ständigt oroas jag över att han kanske inte mår bra eller att jag har gjort något som kan ha skadat honom på något sätt. Visst är små, små bebisar underbara men samtidigt så sköra och ömtåliga på något vis. Nej, det är först nu som jag verkligen har kunnat börja njuta av min nya roll som mamma. De senaste veckorna har Gustaf verkligen börjat kommunicera och visar sin lycka med hela kroppen. Känslan av att mötas av hans lilla leende på morgonen när man tittar ner i hans säng är helt obeskrivlig och att bara se på honom nu när han jollrar och sparkar med de knubbiga små benen gör mig helt varm av lycka. Det är så fullkomligt overkligt, är det verkligen jag som skapat den där fulländade varelsen (eller, hm, lite hjälp hade jag nog...)?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så tar vi nya tag igen. Det är ju söndag idag, den perfekta veckadagen för att avsluta något oavslutat eller börja på nytt igen. Gustaf sov länge imorse, nästan till halv tio lång i och gosade i sängen han och jag. Ja, P är ju såklart också där, men ...

I onsdags gjorde så Gustafs nya lilla kusin entré här i världen. Jag hade ju sedan länge gissat på att det skulle bli en liten tjej och visst fick jag rätt. Igår var vi och hälsade på henne, alldeles nyhemkommen från BB. Juni ska hon heta, ett underb...

Det är en maskintokig liten krabat man har fått på halsen. Så fort han får syn på någon av golfbanans alla gräsklippare eller maskiner så ska han dit och titta, eller helst av allt; åka med! Här hemma har han ju sin lilla leksaksklippare som han fick...

Så var det ett tag sedan igen som bloggen fick sig en liten uppdatering, över en månad sedan närmare bestämt. Inte bra alls, men nu tar vi nya tag igen.   Lilleman växer som bara den just nu. Går gör han riktigt bra även om det då och då blir någ...

Så äntligen kom de idag; Gustafs första steg!! Eller äntligen och äntligen, han är ju inte sen på något sätt (att börja gå mellan 8-20 månader är visst normalt) men eftersom kusinen gick innan han fyllde 10 månader har det ju känts som att Gustaf lig...