På söndag firar jag och maken (är fortfarande inte helt bekväm i att kalla honom så) vår första bröllopsdag. Jag har svårt att förstå att ett helt år har gått sedan den där helgalna, förvirrade och underbara dagen. Det känns som igår musiken började spela, dörrarna till kyrkan slogs upp och allt svartnade för ögonen. Ja, helt ärligt har jag inte många minnen från själva vigseln. Det enda jag egentligen kommer ihåg är att jag blev lite smått irriterad över att prästen pratade så mycket, jag ville ju bara få det hela överstökat.

På många sätt har det varit ett fantastiskt år, som inleddes av en smått otrolig bröllopsresa. Vi har tagit oss igenom vår egentligen enda kris och kommit ut på andra sidan tillsammans, många gånger starkare än innan. Nu blir det spännande att se vad år nummer två som gift har att erbjuda, snart kommer ju en liten terrorist som antagligen kommer vända hela världen upp och ned.

Så här såg vi ut för snart ett år sedan...nu är i alla fall jag storleken större...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så tar vi nya tag igen. Det är ju söndag idag, den perfekta veckadagen för att avsluta något oavslutat eller börja på nytt igen. Gustaf sov länge imorse, nästan till halv tio lång i och gosade i sängen han och jag. Ja, P är ju såklart också där, men ...

I onsdags gjorde så Gustafs nya lilla kusin entré här i världen. Jag hade ju sedan länge gissat på att det skulle bli en liten tjej och visst fick jag rätt. Igår var vi och hälsade på henne, alldeles nyhemkommen från BB. Juni ska hon heta, ett underb...

Det är en maskintokig liten krabat man har fått på halsen. Så fort han får syn på någon av golfbanans alla gräsklippare eller maskiner så ska han dit och titta, eller helst av allt; åka med! Här hemma har han ju sin lilla leksaksklippare som han fick...

Så var det ett tag sedan igen som bloggen fick sig en liten uppdatering, över en månad sedan närmare bestämt. Inte bra alls, men nu tar vi nya tag igen.   Lilleman växer som bara den just nu. Går gör han riktigt bra även om det då och då blir någ...

Så äntligen kom de idag; Gustafs första steg!! Eller äntligen och äntligen, han är ju inte sen på något sätt (att börja gå mellan 8-20 månader är visst normalt) men eftersom kusinen gick innan han fyllde 10 månader har det ju känts som att Gustaf lig...