Eftersom jag tidigare i bloggen har diskuterat dagis känns det ju aktuellt att ta upp den frågan igen då den verkar vara så i ropet just nu. Enligt en undersökning från fackförbundet Kommunal känner nämligen hälften av alla föräldrar som har sina barn på dagis en press att hämta barnen tidigt. Anledning till stressen skulle vara dåligt samvete eftersom alla andra barn blir hämtade så tidigt. Detta diskuteras livligt både på AB (se artikel http://www.aftonbladet.se/wendela/article8671633.ab) och på olika nyhetssänningar i går kväll. På TV4 kunda man exempelvis ta del någon slags experts uttalanden om att barn för 70-talister och tidiga 80-talister ses mer som ett projekt som man ska genomföra så bra som möjligt. Min fråga är helt enkel: vad är det för fel på det då? Vad är det för fel med att se sitt barn som medelpunkten i livet som allt annat anpassas efter. Jag har antagligen fallit i den största kvinnofällan av de alla som inte vill fortsätta med samma liv som innan G föddes. Jag vill inte vara den där mamman i farten som först tar med bebisen på allt möjligt som liten för att sedan förpassa honom till någon annans omvårdnad när han blivit lite äldre. Jag skaffade barn för att jag vill vara med honom, varenda ögonblick med honom är mycket mer värdefullt än de pengar jag skulle få in på ett heltidsjobb. Jag avstår så gärna utlandsresor, nya bilar, fina kläder och dyr mat för att få umgås med min son... Barn är just barn under så kort tid. Vad är det för fel att korta ned sin arbetstid under några få år för att få njuta av dessa magiska år som aldrig kommer igen.

Ja, jag erkänner: min son är mitt livsprojekt och det är jag stolt över!

Klockan är inte nio än och vi har redan varit uppe i över två och en halv timme. Jag har ju alltid sett mig själv som morgonpigg men det här är ju nästan på gränsen även för mig. Är så trött just nu, men vad gör man när man blir väckt med en stor blöt puss av världens bäste lille kille. Han är så underbart glad på mornarna och det är så inspirerande att se det där lilla leende ansiktet som ser fram emot allt bus som dagen kan erbjuda. Så det är bara att ta sig i kragen och kliva upp. Nu har vi lekt, sett lite på TV och myst...tänk att det här är en vanlig tisdag i  mitt liv nu!