Jag har sedan några månader tillbaka följt Linda Carlgrens i hennes blogg, en helt vanlig småbarnsmamma med det stora undantaget att hon är cancersjuk. Inflammatorisk bröstcancer upptänktes vid Lindas tredje graviditet och sjukdomen spred sig snabbt i kroppen till skelett, lever och hjärna. Linda har med stor öppenhet släppt in sina läsare i sitt liv, både sitt småbarnsmammeliv men också i det jobbiga cancerlivet. Det mod Linda har visat genom behandlingar, tunga besked och smärta går inte att beskriva med ord, en helt makalös kvinna! För mig har den här bloggen betytt så ofantligt mycket. Den har fått mig att se på mig själv och mina relationer till andra i ett helt nytt ljust, fått mig att förstå hur lyckligt lottad jag är och att jag måste ta vara på varje dag och leva fullt ut, utan avundsjuka, girighet och mörka tankar. Min son, min familj och mina vänner är det enda som har egentlig betydelse, inte karriär, pengar eller materiella ting.

Nu i eftermiddags orkade inte Linda kämpa längre och hon somnade in omgiven av sin familj. Ord kan inte besrkiva den tacksamhet jag känner för dig. Hoppas att jag får äran att träffa dig på andra sidan...